Mokkasin

svd näringsliv.

2012-03-09T11:47:00.000+01:00

Idag är jag och Maria Soxbo från Husligheter med i SvD Näringsliv. Det är en artikel om sociala medier. Hittas under vinjetten Trend, sista uppslaget i Näringsliv. Kul och nästan lite nyp mig i armen-känsla.

försök till ordning.

2012-03-08T20:32:00.005+01:00

Jag tänker ju varje dag att jag ska strukturera. Att jag inte ska ha såhär utan vara mer åt det strikta hållet. Jag tänker att då blir allt frid och fröjd. Så jag köpte en massa pärmar för det säger de som vet, att man ska ha. Med register. Japp, sagt och gjort. Fast jag drömmer om att hinna med att klä in dem på detta vis. Det kan ju verkligen inte göra det mindre strukturerat. Och så köpte jag en Kvissle. Jag tänkte att jag hade en plan. Och click, click och click så var den "ihopskruvad" på 7 sekunder. Och sen kändes det jättebra ungefär lika länge. I 7 sekunder. Sen lade jag mina högar där. Det som fick plats åtminstone. Och var tog planen vägen? Hur många Kvissle kan man behöva - tre till fyra stycken, eller?

Och ett tips som inte har något med ordning att göra. Men det slog mig när jag såg bilden så här i efterhand, att i de där inslagna paketen ligger bästa leran. Som vi fick i present och är köpt här på Material. Nu hittar jag den inte i webshopen men den heter DAS. Superbra.

det är 8 mars och en utmärkt dag för utlottning!

2012-03-08T14:52:00.002+01:00

Det är 8.de mars och internationella kvinnodagen. Jag vill hurra det högsta jag kan för alla kvinnor därute. Och för alla som vågar att säga ifrån och vara modiga och sig själva fast livet visar sig från sin orättvisa sida. Ni gör skillnad. Hurra för stora som små! Heja oss! Och jag hurrar högt för att det är viktig att vi varje dag och alltid tänker på att den här jorden ska bli den bästa av jordar att leva på. Där alla människor har precis lika mycket värde.

Och jag tycker det passar utmärkt med en liten utlottning dagen till ära. Helt enkelt för vi är så bra! Jäkligt bra till och med.

En stilig väska från Audrey Jeanne plus en finfin poster från Sarah & Bendrix!

Så ta en sväng in på Facebook. Dela på FB (i vänstra hörnet under tävlingsposten) och lämna en kommentar därinne när du gjort det. Vinnaren dras på söndag klockan 20.00. För att vara exakt.

kanske är det den som gör det.

2012-03-07T20:44:00.003+01:00

En papperspress måste vara höjden av lyx. En handgjord mus som trycker ner högar av kvitton. Inte så värst nödvändigt men det kanske är sådan typ av lyx man ska slänga sig med. Kanske ger det lite extra glitter åt dagarna.

hannas room.

2012-03-07T15:02:00.001+01:00

Picture

Hannas nya sida är fantastiskt fin. Man vill typ bo där en stund. Eller väldigt länge.

det får väl fortsätta regna.

2012-03-06T19:56:00.018+01:00

Amen okejrå, bara för att ni är så söta så låtstas jag som det regnar. Och städar lite lagom och tar inte en paus på hundra dagar. Jag menar, hur tråkigt hade jag inte annars. Kände verkligen av det förut när min garderob på golvet skulle upp i skåpet. Hur kreativ är det möjligt att vara i det läget? Svarta högar, gråa högar, strumpbyxhögar...suck. Och sortera berg av osorterade strumpor gånger 6 personer. Fast då gav jag upp. Smart, om jag får säga det själv.

Så såklart att jag behöver den. Bloggen alltså och alla ni som läser. Tack för rara hälsningar. Alltid.

Hittade plastiga, klassiska kopior inköpta på Ikea, uppe på vår vind. Mina första stolar någonsin. Sprillans nya när jag flyttade hemifrån för att gå frisörgymnasium i Norrköping 1987. Funderade just på hur de överlevt alla flyttar innan jag insåg att min syrra hade lånat dem, ställt dem på sin vind och tillbaka igen när vi fick en jättevind. Kunde inte låta bli att släpa ner en bara för minnenas skull, jisses jag var sexton.

Och på pallen där ligger visst en grym t-shirt med ursnyggt hästprint. Minns ni fina Niamaj, som jag skrivit om förut. Inte bara vackraste leksakerna alltså.

håhåjaja.

2012-03-05T19:15:00.003+01:00

Det är måndag och verkligheten kom ikapp. Inte direkt en helg av verklighet utan ett år eller två. Jag känner en stark känsla av att jag borde låtsats att det är tekniskt avbrott på både affär och blogg. Och börja städa. Nu kan man ju lätt tro att vårt hem är en rejäl ordning och reda. Och då säger jag bara gapskratt. Däremot är vi jäkligt bra på att stänga skåpdörrar och proppa korgar fulla. Och verkligen låtsas som det regnar. Fast ibland får jag smärre nervsammanbrott fast det hjälper ju liksom inte själva problemet.

Och jag är dessutom jättebra på att rikta kameran till de två kvadratmetrarna som är stiliga för stunden. Men det finns liksom 298 till. Kvadratmeter alltså.

Plus lika mycket källare och vind. Fast de räknas inte. Det går bara inte. Då tror jag nästan att jag skulle bli alldeles uppgiven.

Så nu beror det på vad som händer. Antingen ser ni inte röken av mig på hundra dagar ungefär. Eller annars fortsätter jag i samma anda som innan. Låtsas som det regnar andan.

evighetsfint.

2012-03-03T18:05:00.000+01:00

De fina med parasoll är att det är lika snygga dagen efter.

Nu sticker vi iväg på middag och planerar sommarens stora händelse i vår familj. Tjingeling!

det är inte mycket som behövs.

2012-03-02T18:14:00.000+01:00

Jag vet vad ni tänker... Amen, kom igen, cocktailparasoll? Fast jag kan inte rå för det. Jag och barnen tycker det är lite lagom magiskt sådär. Å att det kunde bli ett parasoll av den där lilla pinnen! Liksom så. Äsch, ni fattar säkert. Det är inte mycket som behövs för lite fredagsstämning.

Nu pimpar vi läsken och potatisklyftorna med lite granna parasoll. Är det fredag, så är det. Hoppas er blir härlig!

the home of petit pan.

2012-03-02T09:29:00.001+01:00

Pictures found here.

Det här hemmet är som godis. Det finns med i Paris Family Style by Paumes och tillhör familjen bakom Petit Pan. Det är ju som en dröm. En fluffig, magisk jag-vill-inte-vakna-dröm.

bookbinders design + mira nameth.

2012-03-01T20:50:00.002+01:00

Jag har fått den urflotta äran att ta del av Bookbinders Designs våriga hit såhär lite i förskott. Ett samarbete tillsammans med illustratören Mira Nameth. Svenska fast numera NY-bo. En kollektion med tre olika motiv som kommer att finnas på kort och block. Och dessutom kommer de vackraste affisherna med samma motiv. För vackert det är precis vad det är. Jag älskar när grafiskt blir mjukt. Och när kontrasterna inte blir för tydliga utan vävs ihop precis såhär då blir det extra fint. Och organiskt, insekter och fjärilar och fåglar. Det vill man ha, verkligen ha. På soliga färger som det stod i pressmeddelandet. Vårigt så det förslår.

Bookbinders har under vintern ordnat till en grym snygg nätbutik. Tack tack säger vi på landet. Och det fina i kråksången är att precis där i fina nätaffären börjar Miras kollektion säljas en vecka innan säljstart i butik. Så runt den 12 mars är det dags!

Och nu vet jag varför den här sköna donnan hade huset fullt av snyggtejp för några dagar sedan. Tjusigt!

Och har ni testat poms i tyg? Jag lovar att det blir fint och lite lyx. Något tidsödande men absolut värt besväret. En perfekt liten bebispresent slog det mig. I en hög låda med jätterosett. Som en jättepion, absolut alla bebisars favoritpresent.

Fast lite viktiga riktlinjer. Man måste ha flera lager tyg än vad man behöver när man gör poms i silkespapper. Det är inte lika fluffvänligt med tyg. Och det går inte att göra dem lika stora som i papp om man nu inte sitter på ett stenhårt tyg. Och stryk (för det måste man) länge och skarpt. Förmodligen ett tygark i taget, inte som att vika en jättehög silkespapper på en ett par minuter alltså. Jag hade varken tillräcklig med tyg eller ett stenhårt sådant men då vet ni.

_________________________________________________________________________________

In a few weeks Bookbinders Design launches their new cooperation with the illustrator Mira Nameth, a Swedish girl who lives in NY. The collection is oh so beautiful. I just love the soft graphical style and the birds, butterflies and even the insects. It will be available on postcards, notebooks and posters. It´s a perfect pre launching in the new webshop around March 12. They deliver all over the world, isn´t it just perfect?

And I just figured out why this girl had her house full of masking tape...

Poms in fabric are just a kind of beauty, more luxury in a way. Just try!

sötaste.

2012-03-01T10:02:00.000+01:00

Fick ett otroligt habegär efter en torsdagsklänning. I keramik.

gaah...

2012-02-29T14:34:00.002+01:00

Jag vet att det kunde varit värre. Men när man har en affär som går ut på att man ska skicka saker då är man väldigt tacksam om det går att skicka. Och väldigt galen om det inte går. Och går det halvvägs då bryter man lätt samman. Bokat, betalt och klart. Och jädrigt lättad efter att det äntligen funkar såhär på tredje dagen med strul. Ända tills de där fraktsedlarna ska skrivas ut. Tvärnit.

Nämen oj sa posten, man tog visst bort skylten om serviceuppehåll för tidigt. Det funkar ju inte nu heller. Nä, just det, jag märkte det. Men vi betalar tillbaks. Tack, vad bra...

Och i den bästa av världar hade jag redan sytt kuddar av tyget Stockholm Blad som jag köpte i höstas. Sittkuddar till y-stolarna, för att slippa köttfärssås på den flätade sitsen. Bara en sådan sak.

paper craft.

2012-02-28T19:24:00.005+01:00

Alltså. Ta er en titt här.

Pictures and short film: Chloé Fleury

inte hela sanningen.

2012-02-28T09:48:00.000+01:00

Det slog mig imorse att den där röriga hörnan i vårt eget sovrum, med mina egna saker inte riktigt är jag. Visst kan man lätt tro att jag springer runt med mönstrade klänningar i glada färger och är allmänt färgrann? Liksom allting på. Men jag är ju inte sådan. Jag har ju svart och svart och svart igen. Och så kanske var femte månad eller nåt slänger jag på mig en tjusig historia.

Fast om man bortser från röran så är den där hörnan rätt okej att vakna till. Så det kanske är därför allt har hamnat just där. Omedvetet.

_________________________________________________________________________________

This is a messy corner in our bedroom. Isn´t it easy to think that I´m are a person who always dress in lovely dresses with lot of colors. But that´s not true. I´m always wear black and black and black again. Maybe everything are put there because I love to wake up with this sight.

oh happy life!

2012-02-27T21:13:00.016+01:00

Pictures: Oh happy day!

Tänk om klippa och klistra och tokpyssla var ungefär lika livsviktigt som att äta. Att man liksom inte överlevde om man inte gjorde det sisådär tre gånger om dagen. Att man kunde försvara sig med att nu har jag inte pysslat sedan tre timmar tillbaka så nu är jag alldeles yr och svimfärdig. Ge mig sax och papper och lite lim innan jag får ett blodsockerfall. Glittrigt liv man hade levt då...

Hittade precis tjusiga sidan Oh happy day! och därav denna önskedröm. Klicka på varje bild för att komma till beskrivningen.

_________________________________________________________________________________

I´m dreaming of that crafting would be as important as eating every day. That you should do at last three DIY projects a day for surviving. I think life should be more glittering like this.

I just found the brilliant Oh happy Day!. That´s the reason for my day dreaming. Click at every picture to find the sources.

trassel.

2012-02-27T09:14:00.001+01:00

Vissa måndagar är trassligare än andra.

En hostig liten Nomi stannar hemma från dagis efter en sömnlös natt.

Men så mallig över flätorna som storasyster fixade efter badet igår. Det som skulle bli megakrus som måndagsfrisyr.

Ha den bästa av veckor hörrni!

_________________________________________________________________________________

Some mondays are more tangled than others. A little Nomi girl with a cough. But so very happy and uppish over all this tiny tails which her big sister did yesterday. It would have been the coolest monday hairstyle ever at kindergarten.

I wish you the very best week.

mintigt.

2012-02-26T18:33:00.003+01:00

Jag ber om ursäkt för denna insnöade vecka i mint. Igen och igen. Men det är den där skåpdörrens fel. För att matcha det hela går jag dessutom klädd i en mintgrön tröja. Det gäller att göra det fullt ut.

vackert smink.

2012-02-26T08:50:00.003+01:00

Photography: Ditte Isager

Varför ska man alltid hetsa upp sig när ungarna har lekt med det lilla smink man äger. När Nomi har krasat den där dyra och svårfunna rougen. Eller målat hjärtangubbar med ögonbrynspennan. Nä, hetsa upp sig är onödigt. Borde kanske se det vackra i spillrorna. Det är tydligen möjligt.

Ha en fin söndag! Jisses vad solen skiner!

perfekt helg.

2012-02-25T17:36:00.001+01:00

Att somna på verandan invaggandes bland småprat av fina vänner klockan halv fyra på morgonen är härligt. Nu förstår jag förövrigt varför ungarna älskar att somna där. Att vakna urtrött på lördagen av det faktum att man inte pallar sena nätter är mindre härligt. Men att strax inse att nästa hög med vänner är påväg till oss kan göra den allra tröttaste Sofian pigg igen. Sådana här helger skulle man ha jämt.

det är fredag och det är vår.

2012-02-24T15:36:00.002+01:00

Alla våra frukostar har inte en sådan här happy feeling. Men det är ju ändå fredag. Och jag är så glad att mina spinkiga ungar inte vet att deras smoothies är fullproppade med nyttiga ägg. Det gäller att vara listig.

Önskar er en fin helg i solen! Vårsolen, kan ni tänka er?

Psst! Jag har städat lite i affären och just nu får man fraktfritt på Mini Rodinis vårnyheter. Är det fredagsfeeling så är det.

she´s back.

2012-02-24T11:05:00.012+01:00

Picture: Cinquefoil

En väldigt fin grej som hände den här veckan var att min vän Camilla började blogga. Igen. Hon har snyggbloggat tidigare men nu är hon tillbaka. På Cinquefoil. Och det är jag så himla glad för. Och det ska ni också vara för jag vet att där kommer att bli en härlig plats.

Så Marsch, pannkaka! Susa in på Cinguefoil nu meddetsamma!

_________________________________________________________________________________

A really nice thing happened this week. My friend Camilla is back in the world of blogs. At Cinquefoil. I´m oh so happy for that. I know it will be a lovely place.

så himla skönt med sol i ansiktet.

2012-02-23T19:47:00.000+01:00

Jag vet inte vad det är. Men med åren så längtar jag ihjäl mig efter våren. Nästan ont-i-magen-längtar. Kanske är det tusen vinterstövlar och blöta vantar. Kanske är det iskalla golv och ett dragigt hus. Eller ett kolmörkt hus.

Min mamma säger att så var det aldrig förr, då älskade jag ju vintern. Kanske är det åren, helt enkelt. Eller att jag inte så ofta (aldrig förresten) sitter dagarna igenom på små caféer med mängder av tända ljus med snöflingor singlande utanför fönstret. Eller går långa promenader på knastersnöiga gator. Sådana där tänkarepromenader då man liksom hann just tänka - att gud vad det är vackert.

Men banne mig - var det inte vår idag? Japp, så in i norden mycket vår.

Och som smågodis är de här böckerna. Finns mängder av dem här. Jag ska bläddra i dem åt er någon dag. Och säga vilken som är favorit.

Och den här gången ser Nomis glass ut som en glass. Skönt.

sweet and not so sweet.

2012-02-23T09:29:00.001+01:00

Man kan aldrig i livet se sig mätt på sött porslin. Ni måste spana in Nina in Worm. Om man vill ha gladaste torsdagsmorgonen. Tipstack till Helena.

Och en annan sak. Det var inte jag själv som postade 14 inlägg via Bloglovin igår. Men det förstod ni säkert. Fast det verkar bara vara där, för här på bloggen är det som vanligt. Och de får tydligen bli kvar där, för jag vet inte hur jag får bort dem. Tack alla ni som upplyste mig!

_________________________________________________________________________________

Lovely porcelain from Nina in Worm.

And like someone of you noticed yesterday it was something entered my Bloglovin account. I didn´t posted all this fourteen posts in one our. But I´m sure you understood that. Thanks for telling me. Unfortunately I can´t remove them.

mint igen och en inneboende på vinden.

2012-02-22T19:03:00.004+01:00

Jag packade ner dem förra våren. Mina säkerligen tjugo år gamla muggar och assietter från Höganäs. Inget skrytposlin här inte. Men jag har alltid gillat just själva färgen. Fast den slutade man såklart att tillverka så jag fyllde på den där servisen med mörkgrönt och grått. Och gillade aldrig, så de andra färgerna har varit nedpackade i evigheter och får förbli så. Men de mintgröna ser ut lite som Uppsala Ekeby och Gefle. Så i dessa mint-tider så slog det mig att jag nog skulle blanda på med lite loppis. Vårens projekt. Åttiotals Höganäs plus fyrtiotals Gefle. Så hela rasket åkte ner från vinden imorse.

För övrigt slutade besöket på vinden med längsta debatten. Viggo har alltid slängt sig med ord som han inte alltid har koll på. Idag gick diskussionen såhär. Och den är inte slut än - det är bara det att nu är han inte hemma.

- Det har bott en incident på vinden!

- Va?

- Det har bott en incident här uppe, det har pappa sagt.

- Det har väl inte bott någon häruppe? Och en incident kan väl inte...

- Jooohooo! För hundra år sedan. En incident. Det säger pappa.

Och sådär har vi hållt på hela dagen mest. K säger att han har sagt student. Jag undrar om det ens har bott någon på våran vind på 20-talet. Och Viggo fortsätter att hävda att det har det visst. En incident alltså. Ingen student. Student vet han ju vad det är. Men nu handlar det om en incident. Som har bott på vår vind.

Och eftersom Viggo är envis som synden så finns det ingen ände på diskussionen. Jag tjatar bestämt på, om att det är möjligt att vem som helst kan ha bott på vår vind, bara inte en incident. Man vill ju ha sista ordet.

Men som sagt. Det var en incident som bodde där. Det har pappa sagt. Och då är det så. Punkt.

många blir det.

2012-02-21T20:16:00.007+01:00

Jag har svårt att tröttna på den där cirkelskäraren. Är fortfarande fånigt imponerad att det blir så runt, går så snabbt och att den tar tjock kartong som den enklaste sak i världen. Det behövs inte mycket för att impa på mig alltså.

Så cirkelstans + håltång sen kan man göra väldigt många små kort. Kanske så många så att det räcker resten av livet.

_________________________________________________________________________________

I am still in love in my circle punch.

vårt vardagsrum just nu.

2012-02-21T13:02:00.001+01:00

Det jag gillar mest i vårat hus är att man kan använda hela alltet som en fotostudio. Det är bra tycker jag. Fast det tycker ingen annan. Konstigt, eller?

Och så är det lite praktiskt. För man hittar bra saker. Ni ska se armeringsjärnet jag sprang på nyss, kommer bli värsta shyssta moodboarden. Eller den grafisk målade dörren, hur har jag kunnat missat den?

Och baksidan på den där skåpdörren är helt urtjusig, jag drömmer om när hela det platsbyggda skåpet var sådär. Kanske skulle man? Ett mintgrönt skåp... ahh.

_________________________________________________________________________________

Our livingroom right now.

I like that I could use our house like a studio. But I´m the only one who like it. I wonder why?

spring feeling.

2012-02-20T21:08:00.000+01:00

Bästa Anna Mård är med i fina vårnumret av

nätmagasinet Llamas' valley. Urvackert.

Det jag gillar mest är att numret är proppat av länkar till ett gäng underbara bloggar. En sann skönhet är Dietlind Wolf´s blogg.

_________________________________________________________________________________

Llamas' valley Spring issue is now online.

Full of beautiful links.

Pictures: Llamas`valley

new delivery.

2012-02-20T08:09:00.000+01:00

Mina nya postersrullar är som griffeltavlor. Jag gillart.

________________________________________________________________________________

My new cardboards tubes are like chalkboards. And I like it.

bara en sallad.

2012-02-19T21:12:00.000+01:00

Nu skulle jag ju kunna låtsats att det var jag som hittat på den här lilla delikata salladen. Men nix, det är K. Det är liksom han som glänser i vårt kök. Jag är den röriga som räknar fel och bränner fast och är allmänt snurrig. Tur för mig att jag har en man som mat-briljerar mest hela tiden.

Så här kommer en liten och väldigt simpel sallad. Men ack så god.

Själva dressingen.

1 tsk honung

1 halv pressad lime

2 msk olivolja

1 liten pressad vitlök

1 nypa flingsalt

Nymalen svartpeppar

Små och absolut goda tomater som delas.

Vindruvor som också delas.

Ruccola.

That´s it och jisses så gott.

Och olivoljan nedan - to die for - fantastisk present från fina vänner. Finns på Urban Deli.

________________________________________________________________________________
Just a little sallad.

A sallad as my husband did today. He is briliant in the kitchen and I´m not.

The dressing.

1 teaspoon honey

a half of pressed lemon

2 tablespoon olive oil

1 little pressed clove of garlic

Salt flakes and black pepper

Small and very good tomatoes

Grapes

Roquette

That´s it and oh it taste so good. And that olive oil - to die for - a gift from fine friends. And bought at Urban Deli.

viggos favorit.

2012-02-19T15:38:00.052+01:00

Viggo har valt sin Carl . - Fett nice, är han. Och cool fast ändå snäll.

Ni har väl inte missat att det är välkomsfest för Carl i affären. Ända tills midnatt ikväll skickas Carl fraktfritt i Sverige och Norden.

Mikroskåpet.

Jag tänkte inte på att mikroskåpet stod där men när jag fick frågan från bästa Lilla U så slog det mig att jag måste hojta till. Viggo önskade sig ett mikroskåp i julklapp och vilken perfekt present till en sjuåring. Han lämnade inte sitt rum på hela julaftonen kan jag säga. De som ville honom något fick gå dit. Han hade fullt upp att kolla in lurviga flugben (Visste ni hur lurviga flugben är kanske?) och annat. Han älskar det och alla som kikar i det blir lika fascinerade. Vi köpte det här och det var perfekt. Innehöll en massa coola extragrejor som flugben, växter och annat. Kan dessutom kopplas mot datorn, extracoolt.

________________________________________________________________________________

Viggos favorite.

Viggo has choosen his Carl. He thinks Carl is looking really cool but also so kind.

We have a little welcome party for Carl in the store. We send him without charges, but only in Sweden, Finland, Norway and Denmark. I´m sorry it did not works so in the rest of the world.

pyttesmå är de.

2012-02-18T20:08:00.001+01:00

Kanske var det för jag lördagsjobbade hela långa dagen. Kanske för att jag var så fasligt trött på tråksiffror och bankdosekoder. Eller annars var det helt enkelt för att de faktiskt är vackra på riktigt.

Ni vet i gamla ramar. Och när man tar bort den gamla, bruna tejpen så ramlar det ur små, små metallstift. Och oj, det var värst vad vackra de var just idag. Så för att inte tappa bort dem så hamnade de på spegeln i det blåaste ljuset.

Ja, ni hör ju själva. Utsvulten på inspiration...

sommar i Paris.

2012-02-18T07:29:00.001+01:00

Vi planerar aldrig semestrar i förväg. Fast vi tänker alltid att vi ska. I januari sådär, tänker vi svaga tankar om att vad bra det vore att bestämma sig hur sommaren ska bli. Men tankarna är så oerhört svaga och det kommer annat emellan så det blir aldrig något med den saken. Och när sommaren kommer så blir det lite hipp som happ men ordnar sig alltid på något vis. Mest på ett lite dyrare vis.

Men nu har vi tänkt mycket mera. Att vi blev så kära i Paris. Så hur trevligt vore det inte att tillbringa två soliga veckor där i sommar? Jättetrevligt eller hur?

Så nu kära ni, tänkte jag höra med er om någon sitter på några bra tips. Om man vill låtsatsbo i Paris fast bara för två veckor, vart vänder man sig då? Vilka företag är de bästa och mest seriösa för lägenhetsuthyrning? Alla tips emottages gladeligen för vi har ingen aning. Men å så härligt det vore.

Önskar er en glad helg!

________________________________________________________________________________

Summer in Paris.

We fell in love in Paris. It would be oh so nice to spend two sunny weeks there this summer. So my dear readers, do you have any idea where you could find apartments for rent? Which companies are the best and most serious? We would be so pleased if someone would help us.

I wish you a happy weekend!

donna wilson.

2012-02-17T09:07:00.001+01:00

Pictures: News from the very best Donna Wilson

Ända sedan jag stängde affären så har jag lovat alla att jag ska öppna ett showroom/butik i anslutning till huset där vi bor. Jag kan nästan höra mig själv hur jag stod där i affären och dyrt och heligt lovade att skylten skulle upp igen. Mot stora gatan så alla skulle hitta dit. Och jag skulle ha öppet alltid när jag var hemma.

Men vad hände kan man undra, det har inte funnits en gnutta tid att bygga butik. Och det finns det inte nu heller. Fast jag är så nedrans trött på att somna i pakethögar och vakna i pakethögar så nu får det banne mig vara nog. Så ännu en gång har jag frågat supersnällt om möjligen min pappa skulle kunna tänka sig att renovera lite. Igen... Och det är såklart! Så snart. Ska bara ha lite loppis först, för där jag ska hålla till kommer man inte in för där är högar av möbler och lampor och bråte.

Och vet ni varför jag är mer pepp än någonsin? För när jag har en plats igen så kommer de stiligaste sakerna från Donna Wilson till affären. Och hur fint låter inte det?

eller dream on.

2012-02-16T22:28:00.002+01:00

Undrar just om jag tänker stenhårt och innerligt så in i vassen. Precis innan jag somnar. Så kanske min fredag blir lite såhär. Kanske vaknar jag och studsar i ett par randiga strumpor, dricker lite kaffe i pärl-heaven och bland granna trådrullar. Och susar iväg på en sparkcykel med rosa hjul med kidsen i glatt släptåg. Ja, kanske det.

beckmans jr.

2012-02-16T09:10:00.001+01:00

Här suktade vi ikapp imorse. En kurs i Avancerat Pyssel på Beckmans Akademi med bästa Clara von Zweigbergk! För åtta-tio åringar! Wow, så fantastiskt grymt! Kursavsnitt som Geometrins grundformer, Pop-upsidor och Vika tredimensionella former... Ni hör ju, fanastiskt var det.

Och i ett svagt ögonblick lovade jag Liv att vid nästa kurs så kör jag dig (eller tar tåget) tur och retur Stockholm. Varannan lördag i tjugo veckor. Det är såklart att ungen ska gå på Beckmans kurs!

Och så länge skriver jag vidare på min inköpslista för uppdatering av vårt pysselskåp. Och på tal om det, ni har väl inte missat att Material har blivit jättestort och väldigt bra.

________________________________________________________________________________
Beckmans jr.
Beckmans Academy offers Junior courses in Advanced crafts. You should be eight to ten years and the teacher is yours very best Clara von Zweigbergk. And it sounds so fantastic.
At a weak moment I promised Liv I would drive her back and forth to Stockholm for next course. Every other Saturday for twenty weeks. Of course the kid will go at the Beckmans!

lite bot mot snön.

2012-02-15T22:02:00.004+01:00

Bara ren och skär kompensation för vintern som slog till.

________________________________________________________________________________

Just cure for snow.
This is just a compensation for the really cold and snowy winter we just got.

sådärja.

2012-02-15T09:08:00.002+01:00

Jag sa ju att den skulle hänga kvar. Tills det är dags att ha café under äppleträden igen. Och imorse hurrade ungarna och sa att äntligen är vintern på riktigt. Och att nu känns det som julafton. Äntligen, igen.

Och jag kan hålla med om det där med julaftonen. Men äntligen... Och jag vet att jag är skittråkig och borde hurra jag med. Fast en halvmeter snö just idag? Absolut nej tack.

________________________________________________________________________________
That´s it.

I told you it would still hang there. Until it's time to have a café under the apple trees again. The kids cheered this morning and said that at last the winter is for real. And now it feels like Christmas. At last, again.

And I can agree with that about the Christmas Eve. But ”at last” ... And I know I'm boring and should cheer too. But a half of meter with new snow made me not so happy. At all, actually.

susanna vento + kristiina kurronen.

2012-02-14T20:59:00.000+01:00

Styling: Susanna Vento

Photography: Kristiina Kurronen

fair play?

2012-02-14T19:33:00.004+01:00

Har ni någonsin hört en sjuåring lära en femåring att spela schack? Under tjugo minuter hörde jag ungefär ett schack-matt i minuten. Sen frågade Nomi om de kunde byta ut reglerna.

________________________________________________________________________________

Have you ever heard a seven year teaching a five year old to play chess? For twenty minutes, I heard about a checkmate in every minute. Then Nomi asked if they could change the rules.

tänk vad är en morgon. en alldeles vanlig, lugn morgon...

2012-02-14T08:50:00.003+01:00

Man snor inte varandras lek. Man klampar inte in på någon annans fantasi. Speciellt inte kvart över sju på morgonen. För då är brakar syskongrälet igång med besked.

Om nu trappan är ett akvarium.

Med rymdfiskar som Viggo och Charlie har letat efter i ett helt år. Som man kan fånga med stor försiktighet och sälja vidare. För tre miljoner styck. Nio miljoner för alla tre.

Då är trappan ett akvarium. Punkt.

Då är den inte ett apberg som man klättra jättehögt på. Så att man ser havet. Och som kryllar med små, söta apbebisar.

Nej, det är den verkligen inte. För allt i världen inte. Och kan det vara så in i vassen svårt att förstå för Liv och Nomi? Som inte ens var där först.

Ja, då fattar ni hur jag har det på morgonkvisten. När inte ens en trapp är en trapp, då är det verkligen inte lätt.

Egentligen var det bara att jag gillar Audrey Jeanne . Postern och annat tjusigt har dimpit ner härhemma. Och bara jag får bukt med tidsbristen så ska de så klart upp i affären.

äntligen.

2012-02-13T19:55:00.000+01:00

Äntligen. Där satt den. Eller inte. Där lossnade den till sist, den allra första tanden. Som vi har väntat. Och frusterats. Hela sexårs gjorde Viggo allt för att hamna på den där åtråvärda tandtapparlistan. Uppsatt på bästa väggplats i förskolerummet. Men vad kan man göra mer än att vicka liksom. Vareviga dag. Och går det inte, så går det inte. Helkört är det sannerligen.

Så det var bara att se sig besegrad av hela bunten av klasskamrater. Som tappade en tand och två tänder och tänder på löpande band tills sommarlovet äntligen kom. Och listan hamnade där den borde ha hamnat för länge sedan. I sopen.

För vad är det egentligen för typ av tävling kan man undra. Tandtappartävlingar är åtminstone inte Viggos grej. Men så äntligen, tävling eller ej. Första tanden är väck, den andra är lös och tandfen har hälsat på. Lycka.

________________________________________________________________________________

Finally. It came off at last, the very first tooth. As we have expected. Last year Viggo did everything possible to end up on that coveted tooth loss list. Mounted on the best wall space in the preschool room. But what can you do more than wiggle it so to speak. Every day. And if if the teeth do not want to come off there is no way to get them off.

So it was just to see yourself be defeated by the whole bunch of classmates. The ones who lost a tooth and two teeth and a great many before summer vacation finally came. And the list ended up where it should have ended long ago. The dustbin.

For what kind of competition is it really, one might wonder. A loose teeth competition are the least of Viggos things. But finally, competition or not. The first tooth is gone, the other is loose and the tooth fairy has visited us. The Joy.

ge mig vår nu. eller åtminstone några plusgrader.

2012-02-13T09:20:00.002+01:00

Ha en fin vecka!

fabriken och glas i inredningen.

2012-02-12T20:20:00.001+01:00

Som alltid är jag ute i sista minuten med Fabrikens tema. Denna gång kändes det lite typiskt då temat är lite av favorit, Glas i inredningen. Men det får bli en snabb variant med tusen länkar. För jag hann verkligen bara plåta på platsen där det sista ljuset hängde kvar innan det försvann alldeles.

Jag är förälskad i glas som material. Det är det vackraste. Som att dricka ur, som att hänga, som väggar fast ändå inte, som lampor, som tjusigheter och som ännu mer tjusigheter...

Och som skåp. Våra kära skåp med glasdörrar - ni gör mitt liv lite vackrare. Hur fullproppade de än må vara så blir det mesta vackert där bakom glasdörrarna.

Vi har lyckats samla på hos några stycken. Alla lite olika beroende på var de har hamnat. Ett hemmabyggt, Snö i vardagsrummet, Ikea i matrummet som blev arbetsrum, Liv har ett eget som bara skymtar här och ett till och ett i sovrummet.

Och så det här då, som hamnade i gästrummet. Just nu har det ingen funktion mer än att stå där och se lite snyggt ut. Fast det är inte så svårt. Allt blir vackert genom glas. Lite magiskt skimmer över det hela. Lite blänk som gör att den dammigaste tråkigaste fulpryl återfår sin svunna glans.

Och så var det ju det där med allt som speglas åter i de där glasdörrarna. Stiligt.

Susa nu in till Fabriken och spana glas.

________________________________________________________________________________

This week's theme in Fabriken is Glass in the interior. I'm in love with glass. Most of the glass things, is so beautiful.

We have some glass cabinets at home. I love them for almost everything looks so beautiful behind doors of glass. A little boring, dusty thing looks so fine there behind the glass doors. A small flare makes things regain its bygone beauty. And all that is reflected back into the glass, it´s a little bit of a magic sight.

perfect match.

2012-02-12T09:38:00.002+01:00

Tänk att man kan hitta en alldeles perfekt bakgrund där man minst anar. Luckan till vår vind känns helt rätt i tiden inför nyhetsplåtning. Färgen och prickarna är precis vad jag behövde.

________________________________________________________________________________
Imagine being able to find an absolutely perfect view where you least expect. The hatch to our attic feels just right in time before the novelty shoot. The color and the dots were just what I needed.

show time.

2012-02-11T15:19:00.000+01:00

Det finns något i staden vi bor i som imponerar mig så till den milda grad. Det finns en Kulturskola och ett DUD. Och där en hel bunt begåvade och engagerade människor som inte räds något. Inte för sätta storslagna planer i verket. Inte för att det kan bli lite mycket att stå i och dagar av förberedelser för att få det hela att klaffa. Och framför allt räds de inte för att lära och peppa kidsen i den här stan. Att göra dem modiga med en stor dos självkänsla. Så de vågar att gå upp där på scenen inför en publik på 600 personer. Och bara tänka att - det här blir grymt kul.

Nu susar vi iväg och kollar premiären av föreställningen Gast. En två timmar lång föreställning med 350 barn och ungdomar och Katrineholms symfoniorkester. Och det var en peppad Liv som drog iväg till genrepet imorse. För hennes del väntar sång i dagarna tre.

In our little town we have Kulturskolan and DUD. That are places there the kids could learn music, singing, dancing and theater. And all the people who work there are such amazing enthusiasts with no fear for hard work and challenges. And above all they give all the kids in this town a opportunity to learn all this things and feel full of self esteem. Today it´s premier of the show Gast. A performance with 350 kids and teenagers and Katrineholms Symphony Orchestra. It was a really enthusiastic Liv which went to the rehearsal this morning. Three days of singing awaits her now.

chokladkräm.

2012-02-11T09:12:00.002+01:00

Lördagen till ära ska jag nu receptblogga. Fast det är bara för att små kaffekoppar och polkagrisar är lite fina. Men ändå. En superenkel efterrätt som man egentligen ska ha bär till. Istället för polkagrisar. Men så var det ju det där med att polka är fint. Och ungarna har snöat in på det. Och vad gör man inte.

150 g vit choklad

1 ägg

1 äggula

1/2 dl florsocker

3 dl creme fraiche, naturell eller lätt

bär och florsocker

eller polkagris då

Smält chokladen i micro eller vattenbad. Ägget och äggulan vispas ihop med chokladen. I med florsocker och creme fraiche och rör till en slät kräm.

Häll upp i små glas eller vad man nu har. Det är receptet är egentligen 4 portioner men jag brukar alltid använda små moccakoppar och då räcker det exakt till sju stycken. Och faktiskt är den mängden alldeles lagom. Sen ställer man det hela i kylskåpet i minst en timme. Och precis innan det ska ätas upp proppar man översidan med hallon och sånt. Och strör över lite florsocker. Eller krossad polka, kort och gott.

Och så var det ju det här med små moccakoppar. Jag har mängder. Mormors gamla

(= mina absoluta favoriter)och loppis. Och oh så bra de är till efterrätter. Finns faktiskt inget bättre. Lagom stora och vackrast i världen. Supertjusiga faktiskt.

This saturdays post is just because a love of small vintage cups. And the colour of a swedish candy called polkagris. So here is a receipt about white chocolate cream with raspberry or polkagris. Depends what you like. The small cups are the perfect thing to put dessert in. They are just right in the size. And a true beauty.

If you follow the link you could see my favorite cups. All the time. They have belonged to my grandmother.

high heels.

2012-02-10T18:45:00.016+01:00

Jag skulle egentligen plåta nyheter. Men en Nomi kom i vägen.

Så fin fredag. Och klackarna i taket!

With start today I will try to write a little summary in english after each blog post. Because I believe it´s anyway better than the translation thing. But I´m not really good at it so please have patience with me.

So... I meant to shoot some news. But a little Nomi came in the way.
I wish you a so happy friday. Or as we say in Sweden "Heels in the roof". That´s something like "a very happy friday"!

å lisa, å!

2012-02-10T09:32:00.000+01:00

Picture and lithograph: Lisa Rinnevuo

Som sagt, bästa Lisa Rinnevuo. Nu har hon gjort nya bedårande verk och jag faller pladask. Som alltid. Den ovan vill jag ge till Liv så hon kan sätta den bredvid sin egen Lisa (finns här)som hon valde själv för fem år sedan. Eller annars önskar jag en violin-donna.

Lisas finheter finns på Konst och Folk. Som även skickar mot postförskott. Ni måste följa Lisas fina blogg. Super-kreativt.

Och en helt annan grej. Fast pyttelite samma. Mina äldsta barns nya tidsfördriv är att teckna manga-figurer. Viggo fick den här boken i julklapp. Och nu har de drabbats av någon slags mani. De tecknar det första de gör efter att ha slagit upp ögonen på morgonen, de tecknar vid frukost och de tecknar i sängen innan de ska somna. Och det råder långa diskussioner om ansiktsuttryck, rörelselinjer, kläder och spetsiga hår. Och hur stora ögon kan de egentligen ha.

Sådana här böcker kan ju lätt bli krångliga och allmänt förvirrande. Men den här är bra. Enkla steg-för-steg bilder och intressant text. Tips!

disträ.

2012-02-09T20:59:00.046+01:00

Alltså. Lika fokuserad som jag är när det gäller (joo, men jag är det faktiskt). Lika disträ är jag när det inte gäller.

Som klockan tre denna torsdageftermiddag när jag skulle göra slag i kaffebryggning. En typisk sak som inte gäller. Bara en sak som inte blivit av på hela långa dagen.

Så klockan tre. Och där står jag med ryggen mot vårt skafferi där kaffebryggaren håller på som bäst. Jag brer en macka. Och lyssnar på hur det skvalar och droppar och låter synnerligen märkligt där bortifrån kaffebryggaren. Men jag brer min macka och äter min macka och tänker att det var då synnerligen märkligt vad det skvalar därinne i skafferiet. Men jag brer en macka till.

Och sen när de där ljuden tystnar tar jag en kopp och tänker att nuså, sådär nio timmar försent.

Det var bara en sak. Självaste kaffekannan. Saknad, borta, alldeles putsväck. Eller inte helt försvunnen, bara kvar på diskbänken. Bistert. Och ett satans blött skafferi.

för ett år sedan.

2012-02-09T08:09:00.000+01:00

Hittade några gamla bilder på Viggos rum. Och eftersom han också har "bytt sida" som Liv så är det hög tid att visa dem innan ni får se hur det ser ut nuförtiden...

behind the scenes.

2012-02-08T21:40:00.001+01:00

Minns ni de fluffiga pomsen för ett tag sedan? Som liksom var tvungna att hamna på högre höjd inför bild nummer två. Och som ramlade ner gång på gång. Då är det allt tur att man har två tvillingar som hjälp.

han sätter gladhet till vår morgon.

2012-02-08T10:19:00.000+01:00

Vilken morgon på jorden får inte ett sting av gladhet med en gul Good Morning Carl? Eller en hel drös av gladhet. Snart så är de äntligen på plats, alla fina Carl.

Och som synes är det många granna nyheter på plats härhemma. Men dessvärre har den mest galna veckan sedan julveckan inträffat. Så nyheterna läggs i snygghögar på väntan. Och jag får snällt hoppa över det ena och det andra och roligheter som händer i den där andra staden. Vilket grämer mig så till den milda grad.

lampskelett.

2012-02-07T18:08:00.001+01:00

Hur uppstressad får man lov att bli av inget kontakt med Internet? Ett dygn utan och man är färdig för nervsammanbrott. Då är det dags för semester känns det som. Men ordningen är nu återställd och jag bloggar, läser mail och har full koll på min affär igen. Full koll och en lättnads suck.

Och så till dagens grej. Har ni någongång spanat in lampskelett? Alltså vad som finns under själva skärmen, på gamla lampor mest. Den delen som sitter närmast glödlampan är det ofta lite finess på. Perfekt del att göra lite re-make av. Och det fina i kråksången är att gamla lampskärmar är inte det mest attraktiva du kan lägga beslag på. Har du tur får du några på halsen om du frågar loppischefen riktigt snällt.

a little piece of monday feeling.

2012-02-06T10:33:00.000+01:00

Jooo, men är det inte måndagskänslan själv, där på väggen? Lite så, just idag.

Fast egentligen är det bara Masarin som är lite ängslig för tigrarna.

mönstersäng.

2012-02-05T18:01:00.003+01:00

Äntligen slog det mig att jag kunde visa ett litet sängprojekt som hände sig för sisådär ett år sedan. När Liv skulle byta sida på sin skrivbordshörna. Det lilla pluttiga skrivbordet skulle ut och in skulle ett betydligt större. Liv har ett stort rum men i stort sett utan väggyta. Väggarna går itu av fönster, dörrar och sneda tak. Så skrivbordet hamnade mot enda hela väggen och sängen åkte upp på vinden. Istället snickrade K ihop en sängram. Som vi proppade full med mönster och färger precis som den lilla donnan önskade. Hon är inte särskilt minimalistisk i tänket, så att säga.

Så i botten ligger en tjock resårmadrass som vi klätt in med tyg och häftat fast i botten. Sen kommer en del bäddmadrasser med tygbyte lite då och då.

Underst är Sissi Edholms & Lisa Ullenius "Gunilla" för Ikea. Sen en gammal quilt från Greengate. Och mera Gunilla. Självklart måste underlakanet ha lite finess. Omönstrat, ordinärt och alldeles vanlig går bort. Så en gammal duk blir finfin. Och som en fluffig bolster är filten från House Doctor allra överst.

Vi är lite kära i hela den här madrassgrejen. Väldigt lätt att ändra karaktär på hela hörnan när man känner för det.

handmade by Liv.

2012-02-04T09:13:00.004+01:00

Den här veckan har vi försovit oss vareviga dag. Det är mörkt och huset är iskallt och det enda man vill är att ligga kvar under täcket. Egentligen hade det inte varit någon större panik om det inte varit för en sak. Karamell. Denna tvåögda varelse som kom till förra söndagen. Och som nu allt kretsar kring. Huset skall pyntas, fler möbler ska tillverkas, familjen ska utökas och framför allt ska den skötas och tas om hand. Med kärlek. Speciellt klockan halv sju på vardagmornar.

Å så kallt den lille stackarn har! Nämen Karamell, har du kräkts? Men nu måste vi byta vatten (= indianpärlor). Oj, har du ramlat ner från loftet! Kan någon hämta frukost (indianpärlor igen). Men hur kunde du hoppa upp på kroken?!! Mammaaa, Karamell lever! Hon har eget liv!

Det där med kroken hände en natt när K fick den stora äran att sova bredvid Karamell och lyckades förflytta den lille, för att hon fastnade i några hörlurar. Men absolut eget liv. Jaadå.

Men hursom helst så hann vi i tid varje dag ändå. För mitt i alltihop hittade de fyra ungarna på en väldigt speciell lek.

- Det brinner, vi måste ut! skrek Viggo. - Ihhhh, skrek de andra. Och kläderna åkte på i en rasande fart. På några minuter var de ute i iskalla morgonen. - Puh, tur att vi hann ut, konstaterade de. - Visst var det läskigt?!

Jajamen, superläskigt var det. Och lika läskigt skulle det bli i fyra dagar till. Och vad säger man. Livlig fantasi kanske. Och att alla sätt är bra utom de dåliga.

snabba fredagen.

2012-02-03T15:38:00.004+01:00

Varför är fredagar aldrig som i reklamen? Ni vet, det berömda fredagsmyset. Om en dag går fullkomligt åt pipsvängen så är det troligast en fredag i vår familj. Och till på köpet känns det som den här dagen går extra snabbt. Vi närmar oss med andra ord det förväntade myset med stormsteg. Och jag har fortfarande inte hoppat ur pyjamasen. Eller jag har bara hoppat ur halva. Och det är ju inte det att jag ligger i sängen med täcket över huvudet. Nix, man kan kvista iväg till dagis och skola i pyjamas, man kan ta emot leveranser och lämna ut beställningar, man kan åka till Ica och man kan absolut jobba järnet i pyjamas. Nu har jag ju inte en rutig flanellpyjamas. Fast ändå en pyjamas. Men när allt kommer omkring behöver man ju inte hoppa ur den för att fredagsmysa. Det går ju faktiskt utmärkt såhär. Så jag pyjamasjobbar en stund till. Sen så.

Fin fredag till er, hoppas ni får mysa som bara den.

Och förövrigt funderar jag på en lite mer bohemisk, mönstrad girlang.I italienska Carta Varese papper från Papper för konstnärer. Jag sa ju att den här cirkelskäraren gör mig manisk.

vackert näver.

2012-02-02T18:51:00.001+01:00

Pictures: Ruffled Blog

Gillar verkligen idén. Om man nu hade lite näver till övers.

Ett skogsbröllop i Michigan hade hämtat idén från Finland och tillverkat egna lyktor. Gillart, som sagt.

rym.

2012-02-02T13:07:00.002+01:00

Har ni sett Elisabeth Dunkers och Anna Backlunds porslin för nya varumärket RYM? Är det inte fantastiskt? Det är så makalöst vackert att jag nästan tappar andan. Jisses, vad bra ni är!

Pictures: Fine Little Day

och tavelväggen bara växer.

2012-02-02T08:41:00.005+01:00

Jag måste stolt presentera ännu en ny formgivare i affären, Johanna Gartmyr. Ni vet, donnan bakom fina bloggen AprillAprill. Hennes illustrationer är tryckta i begränsad upplaga och signerade och numrerade. Och nu är det inte många kvar av dessa grymma. Men turligt nog fick jag den stora äran att lägga beslag på dem.

Hela huset är fullt av nyheter och jag behöver ju inte tjata mer om att allt ligger på efterkälken. Men jag hoppas att allt som i ett trollslag hamnar där det ska. I affären.

lovely.

2012-02-01T21:10:00.000+01:00

Jag vet att jag snöar in på saker. Man kan man ens låta bli. Skärbrädor, finpost och snyggprints. Just nu känns det som hela vida världen svämmar över av begåvade människor och deras finheter. Pernilla Anderssons formgivning är så mycket av det fina att det känns som en endaste liten skärbräda skulle lyfta ett helt kök. Och nog för den skulle vara fint med en kudde men å för en hel soffa proppad med sådana här. Supernice.

Pictures: Pernilla Andersson

Tipstack till Elisabeth.

brrrr...

2012-02-01T11:30:00.002+01:00

Det är såklart att det ska vara smällkall vinter i ferbruari men det känns ändå lite snopet. Det som var så vårigt.

Nu bloggar jag uppenbarligen trots min usla dator. Men gissa hur många gånger jag startade om min dator imorse, innan jag for iväg långt bort ifrån den... Nitton gånger! För att kunna kolla mailen.

Jag har strikta order på att rensa bilder. Det har jag alltid i och för sig. 3500 bilder på 5 minuter var rätt bra jobbat. Och det var ungefär en promille av alla bilder. Inte konstigt att den beter sig skumt.

fy...

2012-01-31T22:23:00.000+01:00

Å säger jag bara. Jag skulle ju ha bloggat om grymma leveranser som damp ner här under sena eftermiddagen. Och visat tavelväggar och lagt in en massa nytt i affären. Och så strular min dator till förbannelse. Den har hakat upp sig så till den mildra grad. Och vore det inte för den innehåller hela mitt liv så hade den åkt ut genom fönstret. Till minusgraderna och den bitande kylan. Jag hade inte ens ägnat den en blick så surt är det nu. Men den har en hållhake på mig, eller ganska många, så jag får väl leva men den ett tag till. Men fortsätter det såhär imorgon lär ni inte se röken av mig.

plast.

2012-01-31T10:26:00.001+01:00

Frågor kom om stolen som skymtar här. Och jag är som vanligt sen och glömsk på svarsbiten. Tjata vidare om jag inte svarar för då är det förmodligen puts väck och utfluget redan. Förlåt.

Nåväl stolen finns på Designtorget och jag tror att den turkosa finns kvar fortfarande. Tyckte jag såg en hög av glassiga färger senast jag var där.

Om inte annat så är stolen utomordentlig som bakgrund när man ska plåta. Det är nästan så man borde ha en i varje färg bara för den sakens skull. Eller det kanske man inte borde, fast kul vore det.

Pennor från Talent Gallery.

snabbt om man äger en cirkelskärare.

2012-01-30T19:47:00.002+01:00

Minns ni de här? Och det var ju himla fint att bästa Emma tipsade om en cirkelskärare. Så jäkla smart och hi-tech kan man tycka. Om man jämför med en trettio år gammal och urtung sax. Gammalmodig man är när allt kommer omkring. Men nu så, perfekt runt och nästan lite magiskt modernt.

Och nu ser ni vad det blev av det. En girlang såklart. En väldigt lång eftersom jag drabbades av lite mani pågrund av cirkelskäraren. Lätt som en plätt för övrigt. Högar med sex till sju rundlar sys ihop med symaskinen. Och sen viks rundlarna ut. Klart.

måndagsönskan.

2012-01-30T09:02:00.000+01:00

En fåtölj och tusen böcker. Det är min önskan för idag. Skönt det vore.

Pictures and wallpaper: Anthropologie.

lite blandat.

2012-01-29T20:59:00.002+01:00

Ibland blir man förvånad. Bildbrist ledde till gamla bilder. Gamla bilder behövde några tapetprover. Lite grönt tema, lite organiskt, lite leta här och där. Men är det inte? Jo, det är det ju visst!

Bilden längst ner till höger är toppen på en gammal ranglig och svårplacerad lampa jag köpte hos Helena en gång. Hon sa att någon hade sagt att det var en gammal Svenskt Tenn och tydligen var något flådigt auktionsverk väldigt intresserad men då var den sannerligen redan tingad av mig. Fast jag hade ju bara kärat ner mig i den, Svenskt Tenn eller ej. Och trodde nog egentligen mest att det bara var en gammal ranglig lampa som mest har retat gallfeber på mig. Den har flyttat runt i hela huset och ingenstans står den bra. Men inte kan man göra sig av med något kärt, bara för lite fel och brister.

Och så sprang man en kväll som denna rakt på tyget Stensöta. Och förmodligen hade auktionsgubben lite koll trots allt...

Tapetprover från Svenskt Tenn, Sandberg och Anthropologie.

en ny liten vän.

2012-01-29T11:58:00.001+01:00

När två av de finaste människorna man känner går och får en liten unge ihop då kan man inte bli annat än lycklig. Så här har vi gått runt och bara varit lyckliga för att vi ska få lära känna en ny liten vän. Och vi har gottat oss i vem som faktiskt röstade rätt och funderat på vem som ska lära ut vad av livets viktigheter.

Viggo tänker att teckna serier är han väldigt bra på så det ska han lära. Nomi tycker att först kan det vara bra att kunna gå - absolut viktigt och lätt som en plätt. Näst viktigast är att veta hur man stajlar (vilket är att välja snyggaste outfiten i stada) och stå lite tufft och snajdigt. Charlie tycker att det kommer dröja ganska länge. Men senare, när lilla kompisen är tillräckligt stor, så lär han gärna ut svåra saker. Som innebandy och disco-bowling och snyggaste striken. Liv funderar mest på när hon är sexton och bebisen är åtta. Då är det väldigt coolt att ha en dubbelt så gammal bästis. Så hon tänker hämta på skolan och sånt där som man tycker är lite märkvärdigt när man är åtta. Sätta lite glans på åttaårslivet liksom.

Och om det inte hade varit så fasligt långt till Stockholm just igår så hade vi absolut gått på Nomis förslag.

- Nu ställer vi till med fest!! För bebisen! Kan de komma nu, på direkten?

Men de kunde de ju inte. Så vi firade lite i smyg med finfika och grillade marshmallows framför brasan. Men vänta du bara lilla vän, vi smider planer. En riktig hejdundrande fest. För att du är så välkommen till världen. Du ska bara få bli lite äldre än noll år först. Och det var bara en sak. Kan du se till att det går fort?

lördagsmat.

2012-01-28T14:22:00.000+01:00

Min matplan inför 2012 är att äta mig igenom denna förträffliga Mingelmat. Fy tusan vad goda grejor. Så kära gäster, räkna med plockmat året igenom. No more hemmagjord bea och fem-timmar-i-ugnen-kött. I år är det jag i köket. Eller åtminstone bakom recepten.

Nåväl, rekommenderar denna bok varmt hursomhelst.

fin helg!

2012-01-27T18:47:00.000+01:00

en utsikt, tack.

2012-01-27T08:44:00.000+01:00

Pictures: Freunde von Freunden

An interview with Johanna Burke, NYC.

Ge mig lite kontraster till frostiga äppelträd och vintergräsmattor. Som glittrar ikapp. Och små röda Domherrar uppkrupna bland grenarna.

Tack.

Fast jag kan ta det där fönstret ändå.

happy!

2012-01-26T19:38:00.001+01:00

Världen blir lite finare såhär. Och så himla mycket gladare. Camilla Lundstens Littlephant var en favorit på Mokkasin på Drottninggatan då det begav sig. Och nu är det banne mig dags igen. Överdos av de här slaget måste man liksom ha. För att överleva.

Finaste textilierna, tjusigt porslin för små och stora, vagnhängen, wallstickers, posters... Världens skönaste överdos var det, som sagt.

Pictures: Johan Tunebjer

en stad, tack.

2012-01-26T08:54:00.000+01:00

Pictures: Freunde von Freunden

An interview with Wendy White, NYC.

Ge mig lite kontraster till villaidyllen i småstadsland.

Tack.

he is in heaven.

2012-01-25T21:26:00.000+01:00

De finns ju de som fyrtioårskrisar på de mest egendomliga vis. Min man köpte en synth. Lyllo mig kan man tycka.

Fast lyckligast är nog han. Det är en drömsynth nämligen. Ni hajjar va? Som han typ har drömt om de senaste tjugo åren sedan han sålde sin förra. En exakt likadan. En Roland JD-800. Nu hajjar ni väl?

Eller kanske inte. Det enda jag hajjar är att vi har fått en ny snajdig inredningsdetalj. Inte direkt diskret. Inte alls egentligen. Och där är min man som fastlåst. Med lurar. Bortkopplad från verkligheten.

Fast det kunde ha varit värre.

tittburk.

2012-01-25T10:00:00.004+01:00

Picture: Erika Gunnerblad

Läste precis om Beckmaneleven Erika Gunnerblad som fått Design House Stockholms glas-stipendium. Anledningen var de här minneskapslarna i trä och glas, där hon har gjutit glaslock som fungerar som förstoringsglas. Så man ser sin minnessak väldigt bra. Och en sådan fin liten sak tycker. Kommer i produktion under våren hos Design House Stockholm.

Erika Gunnerblad har hämtat inspirationen från inglasade insekter i så kallade dioramor. Och jag kan inte låte bli att tänka på min mormors blå fjärilar. Från Brasilien tror jag de kom någon gång som en present, för en herrans massa år sedan. Jag minns att vi som små fascinerades något så oerhört av de mest gudomliga fjärilarna. Blå och nästan självlysande. Det var med en skräckblandad förtjusning vi betraktade dem. Så vackra men sen där på väggen bakom glas, hos min mormor? När de skulle flyga runt i Brasilien. Och bara vara gudomliga.

Men säg den fascination som varar förevigt. Jag var tvungen att ringa och fråga nyss. Var de verkligen på riktigt? Och en yrvaken 92-årig mormor sa att hon minsann inte var alldeles säker på att den saken. Såhär fyrtio år senare.
- Jomen, sa jag. Det sa ni ju?

- Nähädu, sa hon. Det är jag minsann inte alldeles säker på. Är det viktigt?

- Nae.. jo lite faktiskt.

Uppdatering.
Min mormor ringde tillbaka en timme senare.
- Nu har jag ringt till England.
- Ojdå, det var inte riktigt så jag menade...
- Det gjorde du nog. Fjärilarna är på riktigt i alla fall. Torkade. Ända från Brasilien.

Nu sa jag ju inte att det var väl det jag visste, utan tackade för hennes långväga telefonsamtal som räddade ett av mina barndoms minnen. Tänk om de varit i plast liksom. Fyrtio års trollbinderi käpprätt åt ... skogen kan vi säga.

affären på efterkälken.

2012-01-24T21:01:00.002+01:00

Om man ligger lite efter med hela sitt liv just nu så är ju såklart jobbet inget undantag. Det är som med julpyntet liksom.

Nyss insåg jag att det ploppar upp texter när man förbokar i affären - Jag kan inte garantera att de kommer fram till jul men om ni vågar chansa så är det möjligt att förboka. De lämnar min affär senast onsdag och ska då levereras torsdag, senast fredag men eftersom man vet att leveranser kan vara sena under julveckan så lovar jag inte att det blir så.

Eller att det står på infosidan - Och så var det alldeles strax julafton och här packas paket för fulla muggar. Men trots det så tar det lite längre tid än vanligt för det är en himla massa paket. Och för att vara på alldeles säkra sidan för att få sina saker till jul så beställ senast den 16:de december. Beställningarna som inkommer efter kan jag tyvärr inte garantera kommer fram till jul.

Alltså. Jag ber om ursäkt. Och det enda jag tänker är : Kom igen nu, jobba ifatt en gång för alla. Hur svårt kan det vara, människa? Jaja. Jag ska bara äta lite middag först.

Och våra trasiga lampor som ska ner till källaren har ju såklart inget med detta att göra. Nej.

tisdagstejp.

2012-01-24T13:48:00.002+01:00

Idag kände jag att gul washi var det enda rätta. Och en helt annan sak - vad säger ni om lite prints från Mini & Maximus dyker upp på hemmaplan? Inte helt fel på tavelväggen om jag får säga det själv.

hej hej ny vecka!

2012-01-23T13:32:00.001+01:00

Nää ni, nu dammar jag av mig den här feberdvalan. Man blir ju nästan lite förvånad när man helt plötsligt känner piggheten komma smygande efter en sådan här dänga. Men tack för det.

lite ynklig.

2012-01-22T17:08:00.000+01:00

Om man aldrig blir sjuk i vanliga fall så passar man på när det väl börjar. Tydligen. Och kära nån, så risig man kan känna sig. Inga stordåd härinne med andra ord.

Och tack för alla krya på sig-hälsningar i inlägget innan. Ni är söta! Nu tillbaka under pläden. Med dubbla raggsockor.

nästan jämt.

2012-01-20T17:09:00.009+01:00

Livet är en fest. Särskilt på fredagar. Fast jag har feber och nästan hostar mig ihjäl mig. Och jag som skulle städa bort julen (som i och för sig var skral i år) för att göra det hela lite extra festligt. Vi brukar göra det i mellandagarna i vanliga fall, så vi är lite försenade. En bekräftelse i hög grad på vårt härliga kaos just nu. Nope, ohärliga. Och granen slutade vi vattna för sisådär två veckor sen. Är det någon som vet vad som händer med en gran då. Kulorna ramlade i alla fall ner av sig själv. Alltid något.

Äsch, nu lägger jag mig under pläden och tittar på eländet. Och känner att livet trots allt är rätt så mycket som en fest. På sitt eget lilla besynnerliga vis.

Fin fredag!

nya kärlekar.

2012-01-20T09:11:00.001+01:00

Å vad jag gillar Jenny von Döbelns Mini Empire. Som nu är på hedersplatsen i affären. Ni måste spana nya fina hemsidan och följa inspirationsboards på kära Pinterest.

Jag blev i alla fall så himla överraskad. Inte för jag inte förväntade mig att Mini Empire skulle vara finheter av klass men de var alldeles underbara när de väl damp ner häromdagen. Så vackra och så lätta att placera. Varsomhelst, i barnens rum liksom i ett tjusigt vardagsrum. Tidlöst på ett väldigt bra sätt. Klassiskt och stilrent utan att bli tråkigt. Fantasifullt utan att bli barnsligt.

Och nu vill jag göra tavelväggar så det står härliga till. Jag tänker mig Mini Empire tillsammans med supergrafiskt. O så fint det kommer bli.

Tog upp en gammal crush på sicksacks-band häromdagen. Det är stiligt som tusan på paketen. Och kände att creme och mörkgrönt kändes så himla fint. I vanlig ordning vet jag inte vad jag ska med den färgkombon till. Men på några rullar är det flott. Och spana in bandet till höger, så himla elegant med sömmarna i kanterna. Den idén är prima.

junk.

2012-01-19T20:36:00.006+01:00

Jahapp, nu samlar vi leksakerna som inte används längre. Inför nästa säsong av Junk. - För det blir väl en nästa säsong, mamma?! Säg att det blir det!

SVT prickar onekligen rätt med sina kreativa barnprogram. Mina barn (och ett par vuxna) är klistrade och blir superpepp direkt. Som med Fixa rummet och nu med Junk. Hela grejen är att man ska göra om gamla leksaker till nya prylar med hjälp av finurliga metoder. Varje program gästas av en väldigt kreativ person. Så idag slog himla bra Bea Szenfeld till och klädde in en väst med högar av små plastgubbar. Fattar ni lyckan hos den nye lilla ägaren? Tänkte väl det.

För övrigt har jag så saktligen knappat runt på min nya kamera. Och nu snackar vi noll teknisk koll, that´s me. Och helt okunnig så ni får ursäkta nu, ni som kan. Och säkert är alla jättehemmastadda med vitbalansen redan. Men jag var det inte. Vad är vitbalans liksom. Min förra kamera hade väl bara turligt nog råkat på någon bra inställning. Men nåväl fotot ovan går inte till världshistorien på något sätt men det som jag blev megaförvånad över är ändå resultatet. I ett stort sett mörkt rum omringat av tre gula, små, svaga lampor så drog jag ner vitbalansen (eller jag vet faktiskt inte hur man utrycker sig) till 2500 och upp med ISO till 3200 Och jisses, det blev ju vitt. Ganska så i alla fall. Otroligt. Jag har aldrig använt blixt och har aldrig lampor tända annars, inte ens i dagsljus bara för det blir så gult. Så det här var ju lite magiskt faktiskt.

nittionio kronor och femtio öre.

2012-01-19T10:04:00.000+01:00

Nu kan man ju nästan tro att jag och Åhléns har något ihop eftersom jag är inne på samma sak som igår. Men så är det inte. Däremot så råkar det vara värsta rean där just nu. Med påslakan för halva reapriset. Och hur stiligt var inte det här som hamnade i Viggos säng. För fint för att inte tipsas om.

mångubben i mollie makes!

2012-01-18T19:48:00.001+01:00

Imorgon kommer senaste numret av Mollie Makes ut i England. Bästa pysslartidningen. Kolla sötaste filmen här så fattar ni hur himla bra det kan vara att vara lite pysslig.

Och glad är jag att hitta "min" fina Mångubbe där!

Tomorrow on Thusday 19th january this month´s issue of Mollie Makes hit the shops in UK. I´m really happy to see "my" Man in the moon-poster there.

'Mollie Makes is published thirteen times a year. We curate the best craft from around the world into a tactile, collectable and totally irresistible magazine.We love to make – handmade is more than just a hobby for us, it’s in everything we do. We can’t resist hunting down treasures in thrift stores, then customising, re-covering and embellishing our finds with our endless stash of ribbons, buttons, fabrics and felt. We’re forever on the lookout for new inspiration. Whatever we do, we’re living and loving handmade.’

You can subscribe Mollie Make here or download the Ipad version here. Here is the homepage and blog of Mollie Makes . And of course like on Facebook or join the Twitter. And don´t miss the cutiest little movie here!

istället för tulpaner.

2012-01-18T11:08:00.002+01:00

Galgar med vårfeeling. Som ett blandpack tulpaner ungefär. Dessutom billigare och mer bestående. 10 st för 29 pix. På Åhlens.

Den lilla stapelburken med.

Någon gång ska jag skriva om skåpet (syns här också). Ett väldigt bra remake-tips om jag får säga det själv.

skräpdag.

2012-01-17T21:45:00.002+01:00

Å fy, lite fint uttryckt sådär. Egentligen vilja gorma och härja och supersucka. Fast egentligen så ordnade det här satans bokföringsracet upp sig till slut. Bara för jag har en man som är så förbaskat klipsk. Inte för han kan något egentligen om bokföring men det spelar liksom ingen roll. Han knappar runt lite, kollar lite under siffrorna, räknar lite hit och lite dit. Och så kom han på det! Det där som jag aldrig i livet skulle kommit på. Tack,tack. Och synd att det inte finns någon semmelaffär öppen, kände jag precis.

om att önska sig någon annanstans.

2012-01-17T12:44:00.002+01:00

I den bästa av världar gjorde min bokföring sig av sig själv. Och jag kunde fortsätta med mitt lilla evighetsprojekt i verandan. Hur snyggt kommer det här att bli kan ni ju fundera på ett tag. Medans jag går in i den tristaste av världar. Igen.

loppis-tips.

2012-01-16T21:44:00.003+01:00

Det bistra med loppis är ju att när saker och ting blir högattraktiva. Som när loppischefen bara tittar på en och säger - Bahaa, den där kan jag få femton gånger så mycket för...när man försöker pruta lite. Eller som en gång fick jag höra - Har du varit på semester eller?! Då menade han i något prutvänligt land. Och blivit lite inspirerad sådär. Det hade jag ju inte.

Det då man får försöka se det fina i allt det andra. Som i saker a`la gillestuga. Och siktar du in dig där behöver du inte pruta, det är nästan så de slänger på dig grejorna. Ta´re liksom. Så de bli av med det. Som den här taklampan, den var inte särskilt het kan jag säga.

Och jag lovar att den här lampfoten för en tjuga kan bli hur fin som helst med lite vit färg eller svart eller pastell. Men jag ska bara hälla på lite brun bets. Och de där vaserna kanske är lite tveksamma vid första anblicken. Men jag gillar dem. Inte bara för den dyraste kostade tio kronor.

inte så kul måndag.

2012-01-16T13:18:00.000+01:00

Lite glada saker kanske kompenserar upp grådiset utanför fönstret. Och det febermaraton som råder härhemma. Viggo har rekordet på 40,7 grader men Charlie är hack i häl. Och jag har träningsvärk. Så vi ojjar oss ikapp. Jag är värst hittils. Aj.

det gäller att bita ihop.

2012-01-15T19:02:00.004+01:00

I ärlighetens namn har jag tagit mig för med något nästintill oöverstigligt denna helg. Och bara för jag inte ska kunna smita undan om sådär en vecka eller två så skriver jag det här.

Jag har dammat av mina gamla träningsdojjor. Och inte bara dammat utan också travat iväg till träningsstället. Och tränat. I denna värld så är ju det inte någon bedrift. Över huvudtaget faktiskt. Men till saken hör att det var ungefär tio år sedan förra gången. Alltså. Då förstår ni läget.

Och till saken hör att tidigare var jag träningsgalen. Jag sportade som en dåre. Jag kunde lätt gå upp vid fem-snåret på morgonen. Ta en löprunda ut på Djurgården eller genom stan och sen studsa hem för att sen ta cykeln stationen för att ta tåget till jobbet i Katrineholm (på den tiden pendlade jag liksom åt motsatt håll än alla andra). Tåget gick halv sju. Ni fattar va. Och hade jag inget särskilt för mig när jag kom hem med det där kvällståget vid åtta-tiden då kunde man ju alltid ägna en stund av kvällen till något käckt pass på Sats eller yoga någonstans. Dårskap var det. Absolut. Inte konstigt att man la av med besked.

En vacker dag kunde jag inte se en träningslokal. Jag fortsatte jogga men sen slutade jag med det med. Fast jag älskar att springa, det gör jag fortfarande. Om jag inte vore så satans otränad. Och fast jag faktiskt knappt kan se en träningslokal än idag så är det enda sättet att ta någon slags kontroll igen. Över orken liksom.

Och herregud. Vad ska jag säga. När grabben i cykelbyxor och gummiskor med tår på, började göra plankan samtidigt som han sträckte ut en arm och ett ben och sa att det var enkla nivån, då höll jag på att smälla av. Och när han visade utmaningsnivån, och snurrade och böjde och hoppade till där i plankställningen samtidigt som han hejade på och sa att det här är mördarbra. Och när de där duktiga applåderade åt sina egna bravader och låtarna var jättedåliga, då kände jag kanske ett sting av uppgivenhet. Men det var bara ett sting. Ett litet ett. Innerst inne så känner jag ändå lite heja mig sådär. Och applåd i smyg. För nu kan jag inte gå och inte resa mig och absolut inte skratta. Det kallas träningsvärk.

mera mini empire.

2012-01-15T12:00:00.002+01:00

Den allra bästa behållningen av Formex brukar vara platsen Young Designers. Det är där det händer. Alltid är det så. Absolut där man ska hänga om man vill ha inpspiration och nytänk. Drick en kaffe i snyggfiket och känn att det är lite som en annan värld. En väldigt bra sådan.

I år kommer Jenny von Döbelns allra finaste Mini Empire vara där. Och här kommer världens härligase tjuvtitt! Nya fina mönster på brickor, tapeter och textilier. Och hennes poster är ju som sagt helt fantastiska. Africa (ovan) kommer att ha en finfin plats på Formex temautställning. Spantips inför kommande helg!

Pictures: Åsa Liffner

I början av nästa vecka dimper poster, mini-tavlor och vykort från Mini Empire ner i affären. Jag hoppas kunna lägga upp dem under söndagkvällen för förbokning.

lördagssyssla.

2012-01-14T09:45:00.000+01:00

Jag vågade mig på den där nya prylen. Och wow, svart är svart. Det hände aldrig med min förra kamera. Vilken grej.

kjol och en väldigt god middag.

2012-01-13T12:02:00.001+01:00

Igår tog jag en sväng förbi COS. Hade till och med ett finfint presentkort där. Och smakråd i följe. Och tusen plagg i provhytten. Men som vanligt. Det slutade med en kjol. Till Nomi. Alltid samma visa.

Men finaste kjolen. På rea dessutom. Och Christmas skirt kan den väl få heta men äsch för lite winter wonderland, jag får ingen julaftonsfeeling alls.

När Liv var liten hade kunde jag inte gå förbi en tjusig kjol. Min och hennes favorit var den som sitter på Nomi här. På sistone har det dock varit skralt på kjol-kontot men nu blev jag superpeppad att leta stiliga kjolar igen.

För övrigt har jag en plan inför helgen. Att närma mig den här nya grejen. Det är superläskigt tycker jag. K tycker precis tvärtom, han har tryckt på alla knappar som går. Men jag vet inte var jag ska börja och så hämtar jag den gamla igen. Helknäppt, jag vet. Det måste ha blivit någon spärr. Väldigt märkligt.

Fin helg!

Och just det. Hur god middag åt vi inte här? Å så gott.

fintorsdag blir det snart.

2012-01-12T12:55:00.000+01:00

Det är ju inte varje dag jag handlar här. Men innan jul så skulle jag shoppa billiga lakan att ha som dukar på vårat megabord. Och då sprang jag på bästa hallmattan till värsta priset. Det var väl i och för sig inte tänkt att vara just en hallmatta men funkar utmärkt. Och här har jag stenkoll måste jag faktiskt säga själv. Med vårt vitoljade golv och ständig rusch med tusen leriga, regniga och sandiga barnvinterfötter så funkar bara det braiga.

Nähä ni, vad gör man en regnig, blåsig och alldeles urtrist dag som denna? Tar tåget till stan för långfika och middag med fina vänner. Såklart att man gör det. Hejsvejs!

happy pinning.

2012-01-12T09:58:00.003+01:00

Picture: From here via Pinterest

Med ett polkaparaply vid en öde strand skulle till och med jag stå ut med ösregn. Men en januaridag i Katrineholm och utan polkaparaply känns det sådär. Fast igår hände en glad sak. Jag kommer åt mitt Pinterest-konto igen. Man ska vara glad för det lilla! Till saken hör att min d
ator mår lite risigt så jag har inte kommit åt vare sig det ena eller det andra på ett bra tag. Men nu så - så följ mig vetja! Och en annan dag ska jag berätta om min allra roligaste moodboard där just nu. Det händer till sommaren och det är inte den fula pool-boarden som förövrigt ryker vilken sekund som helst. Det var bara ett sådant bra ställe att samla bilder inför poolbygget... Pinterest är himla bra så är du inte där redan se till att bli det.

tur.

2012-01-10T21:43:00.002+01:00

Just nu känns har ju sådan brist på inspiration så till och med lite surfing på nätet känns oöverstigligt. Det känns så stort och så mycket så jag vet inte var jag ska börja. Samma sak med höstens alla olästa tidningar. Jag kommer mig inte ens för att ta första bläddertaget. Kanske är jag rädd för att fastna och aldrig mer få någon viktighet uträttat. Vore strålande såhär i bokföringstider...

Nä, det gäller att ta det i små doser. Tänker man och så tar man en tur i Livs rum. Och tittar lite nogsamt. Och inser att här råder ingen inspirationstorka på långa vägar. Tur för henne. Och för mig. Som numera kommer att byta arbetsrum lite sådär i smyg. När hon är i skolan. Smart.

färgad geometri.

2012-01-10T09:03:00.001+01:00

Ännu mer posterslycka för affären! Sofie Børsting är en dansk illustratör och hennes bilder är helt fantastiska. Och i denna geometriska tid sitter de som en smäck. Så här är alla de sköna formerna men med en finfin detalj som ofta faller bort i den ena geometriska tolkningen efter den andra. Färg!

Alla nya posters läggs ut i affären för förbokning under veckan som kommer. Först ut är Sarah & Bendrix som läggs ut under förmiddagen.

inte i fas.

2012-01-09T21:29:00.003+01:00

Vi hade jädrigt svårt att få dit julen härhemma. Och i år blir det tydligen lika svårt att få bort den. Kalla det tidsbrist eller snedfördelning av tid eller vad vet jag. Men i varenda litet hörn hänger julen kvar och nyår med tydligen. Och såhär länge har aldrig granen fått stått kvar. Inte grön och absolut inte grann. Inte ens från starten. Vänliga men bestämda kommentarer som "Var det slut på granar i år?" har fällts och den absoluta fulheten har inte undgått någon. Men ikväll finns betydligt surare saker.

Som att vi nyss kom hem ifrån Stockholm, trots att tåget skulle ha gått 18.10. Vilket innebär att vi skulle varit hemma 19.00. Egentligen. Heja Sj, det är fantastiskt med tåg. Och speciellt eftersom ni dessutom överraskade att numera åker inte barnen gratis längre. Så helt plötsligt blev det numera budgetresa med bil, i jämförelse. Storartat drag.

Och nu är fyra barn så övertrötta så de kommer inte somna förren midnatt. Tjohoo för skolstarten imorgon.

Nu hojtar jag till lite sent. Men skåpet som ni frågar efter. Jag har skrivit om det här.

söndag.

2012-01-08T21:25:00.000+01:00

Med en sådan här klen vinter är det nästan vårvärme på verandan. Med innerfönster (som åkte upp vid något ögonblick av kyla) och allt. Minns ni sittbänkarna förresten?

Nu kan man ju fråga sig varför de här ligger i vår glasveranda en dag som denna. Men är det fint och fluffigt gör det detsamma.

Förövrigt är det här min favvokombo i poms just nu. Om man nu ska till och ha någon sådan. Natur-creme-vit.

Och de allra käraste trasmattorna. De blev ju aldrig sittkuddar den där gången. De blev vardagsrumsmatta i kors o tvärs av alla nio och så dyna igen. Och därimellan alldeles ordinära i köket och hallen. Och nu vintergolv på verandan. Multimatta med andra ord.

Och imorgon har vi en bra plan (tack för den L) för att komma i fas till skol och dagisstart på tisdag. Morgontåget till Stockholm. Det ska väl få fart på de bästa av sjusovare? Och då måste de väl känna ett uns av trötthet på kvällskvisten så nattuggleriet är till ända. Samma visa vareviga lov...